En dag under tidig sommar träffade jag två små härliga toypudlar och blev blixtförälskad (det sa "klick" direkt om man får citera en svensk monark). Det blev en förälskelse som växte och till sist måste jag berätta för min man. Jag kan väl lugnt säga att han var måttligt intresserad från början.
Jag gick fram i ullstrumporna (passande uttryck) och smög in små kommentarer och funderingar då och då med jämna mellanrum , hur trevligt det skulle vara med en liten hund, utan att verka tjatig. Kan nog i efterhand berömma mig själv för att jag lobbat med lyckat resultat. Maken är numera såld.
Haha, det var så jag skulle gjort för 25-30 år sen alltså?! Inte 20 000 lappar med budskapet på...
SvaraRadera